Hjärtat (c:a 15/11-06)

 

Lars sprang med andan i halsen hack i häl följd av en rasande man. Hjärtat bultade hårt, pulsen var på 200 slag i minuten. Normalt var den på 60 slag i minuten. Blodet forsade fram i kroppen och hjärtat pumpade 25 liter blod i minuten. Om denne rasande man hann i kapp honom och stack kniven som han hade i handen i honom fanns det inte mycket hopp för honom med den hastighet som blodet hade. Normalt pumpades 6 liter blod genom kroppen.

 

I ett ögonblick kände han svedan. Sedan försvann han som i en dimma. Han hörde röster som skrek och sirener som tjöt. Han låg där hjälplös utan någon hjälpande hand. Var fanns blodet med dess skyddande verkan?

 

Han kände hjärtat bulta, hjärtat som var stort som en knuten näve som en hand. Men var fanns denna hand som betydde så mycket, som var motorn till allt liv, en hjälpande hand. Denna hand som försåg med livets nödtorft alla delar, precis som ett hjärta som pumpar syrerikt blod till alla kroppens delar. Den syntes borta och då var han hjälplös, utan mat, frusen, ingen som tog bort avfallet, nedsmutsad, utan någon chans till ett värdigt liv.

 

Aldrig förr hade han insett betydelsen av hjärtat och blodet och betydelsen av att höger och vänster halva av hjärtat samarbetar och drar ihop och slappnar av samtidigt. Det ojämna arbetet fick kroppen att må väldigt dåligt, så dåligt så faran till att kunna överleva var stor. Blodets möjlighet att transportera näringsämnen till cellerna och ta bort avfallet försämrades. Kroppen led brist på näring och kunde inte fungera, avfallet som inte transporterats bort samlades som slagghögar och orsakade sjukdomar.

 

Han såg tillbaka på sitt liv. Han mindes de många varningar, som han irriterats av, han fått, vägskyltar som visat ”Här är vägen, vandra på den”. De var skyltar som han ansett vara så värdelösa och irriterande för att de krävde offer, offer som han inte varit beredd att betala, då han inte insett värdet av den hjälpande handen. Han hade inte insett att den hjälpande handen var som hjärtat eller motorn i hela kroppen utan vilkens funktion ingenting annat heller fungerar.

 

Efter denna tillbakablick fick han åter förståndet. Han fick en ny påle att bygga sitt liv på, en påle som stod sig mot stormar och oväder, att satsa på hjärtat, den medmänskliga kärleken, som är som motorn till allt liv. Den aktiverar sig själv som hjärtat gör och ger ett meningsfullt liv.

 

 

 

 

 

The heart

 

Lars was running and gasping for breath, followed hard on the heels of a furious man. His heart was pounding and the pulse beated with 200 in the minute. The normal is 60.

The blood gushed in the body and the heart pumped 25 litres in a minute. If this furious man caught him up and stab with a knife which he had in his hand there weren´t much hope for him anymore with that rapid his blood had. Normally six litres blood was pumped through the body in a minute.

 

For a moment he felt the smarting pain. Then he disappeared as in a fog. He heard voices screaming and the sirens shrieking. He lay there helpless without a helping hand. Where was the blood with its protecting effects.

 

He felt his heart beating, the heart which was as big as a hand, like a clenched fist. But where was this hand which meant so much, which was the engine to all life, a helping hand. This hand which supplied with the bare necessities of life to all parts, as a heart which pumps oxygen blood to all parts of the body. It seemed away and then he is helpless, without food, frozen, nobody takes away the waste, dirtied, without any chances to worthy life.

 

He had never before understood the importance of the collaboration between the heart and the blood and the importance of that right and left halves of the heart collaborate and contract and relax at the same time.

 

This irregular work made that the body felt very bad, so bad that there was a danger not to survive. The possibilities of the blood to transport nutritive substance to the cells and take away the waste changed for the worse. The body had lack of nutritive substance and couldn´t function, the waste which wasn´t transported away was collected in slag heaps and caused illnesses.

He looked back at his life. He remembered all warnings which had irritated him, raod signs which had shown: ”Here is the way, follow it.” It was signs which he had found so worthless and irritating because they demanded a sacrifice, which he wasn´t willing to pay. He hadn´t understood the worth of the helping hand. He hadn´t understood that the helping hand was like the heart or an engine in the whole body were it not for them anything else wasn´t able to function.

 

After this retrospect he got back his undestanding. He got a new post to build his life on, a post which stood up against storms and hurricanes, to go in for the heart, the humanbeing love, which is like an engine to all life. It will activate itself as a heart and give a meaningful life.

Hjärtat (c:a 15/11-06)

 

Lars sprang med andan i halsen hack i häl följd av en rasande man. Hjärtat bultade hårt, pulsen var på 200 slag i minuten. Normalt var den på 60 slag i minuten. Blodet forsade fram i kroppen och hjärtat pumpade 25 liter blod i minuten. Om denne rasande man hann i kapp honom och stack kniven som han hade i handen i honom fanns det inte mycket hopp för honom med den hastighet som blodet hade. Normalt pumpades 6 liter blod genom kroppen.

 

I ett ögonblick kände han svedan. Sedan försvann han som i en dimma. Han hörde röster som skrek och sirener som tjöt. Han låg där hjälplös utan någon hjälpande hand. Var fanns blodet med dess skyddande verkan?

 

Han kände hjärtat bulta, hjärtat som var stort som en knuten näve som en hand. Men var fanns denna hand som betydde så mycket, som var motorn till allt liv, en hjälpande hand. Denna hand som försåg med livets nödtorft alla delar, precis som ett hjärta som pumpar syrerikt blod till alla kroppens delar. Den syntes borta och då var han hjälplös, utan mat, frusen, ingen som tog bort avfallet, nedsmutsad, utan någon chans till ett värdigt liv.

 

Aldrig förr hade han insett betydelsen av hjärtat och blodet och betydelsen av att höger och vänster halva av hjärtat samarbetar och drar ihop och slappnar av samtidigt. Det ojämna arbetet fick kroppen att må väldigt dåligt, så dåligt så faran till att kunna överleva var stor. Blodets möjlighet att transportera näringsämnen till cellerna och ta bort avfallet försämrades. Kroppen led brist på näring och kunde inte fungera, avfallet som inte transporterats bort samlades som slagghögar och orsakade sjukdomar.

 

Han såg tillbaka på sitt liv. Han mindes de många varningar, som han irriterats av, han fått, vägskyltar som visat ”Här är vägen, vandra på den”. De var skyltar som han ansett vara så värdelösa och irriterande för att de krävde offer, offer som han inte varit beredd att betala, då han inte insett värdet av den hjälpande handen. Han hade inte insett att den hjälpande handen var som hjärtat eller motorn i hela kroppen utan vilkens funktion ingenting annat heller fungerar.

 

Efter denna tillbakablick fick han åter förståndet. Han fick en ny påle att bygga sitt liv på, en påle som stod sig mot stormar och oväder, att satsa på hjärtat, den medmänskliga kärleken, som är som motorn till allt liv. Den aktiverar sig själv som hjärtat gör och ger ett meningsfullt liv.

 

 

 

 

 

The heart

 

Lars was running and gasping for breath, followed hard on the heels of a furious man. His heart was pounding and the pulse beated with 200 in the minute. The normal is 60.

The blood gushed in the body and the heart pumped 25 litres in a minute. If this furious man caught him up and stab with a knife which he had in his hand there weren´t much hope for him anymore with that rapid his blood had. Normally six litres blood was pumped through the body in a minute.

 

For a moment he felt the smarting pain. Then he disappeared as in a fog. He heard voices screaming and the sirens shrieking. He lay there helpless without a helping hand. Where was the blood with its protecting effects.

 

He felt his heart beating, the heart which was as big as a hand, like a clenched fist. But where was this hand which meant so much, which was the engine to all life, a helping hand. This hand which supplied with the bare necessities of life to all parts, as a heart which pumps oxygen blood to all parts of the body. It seemed away and then he is helpless, without food, frozen, nobody takes away the waste, dirtied, without any chances to worthy life.

 

He had never before understood the importance of the collaboration between the heart and the blood and the importance of that right and left halves of the heart collaborate and contract and relax at the same time.

 

This irregular work made that the body felt very bad, so bad that there was a danger not to survive. The possibilities of the blood to transport nutritive substance to the cells and take away the waste changed for the worse. The body had lack of nutritive substance and couldn´t function, the waste which wasn´t transported away was collected in slag heaps and caused illnesses.

He looked back at his life. He remembered all warnings which had irritated him, raod signs which had shown: ”Here is the way, follow it.” It was signs which he had found so worthless and irritating because they demanded a sacrifice, which he wasn´t willing to pay. He hadn´t understood the worth of the helping hand. He hadn´t understood that the helping hand was like the heart or an engine in the whole body were it not for them anything else wasn´t able to function.

 

After this retrospect he got back his undestanding. He got a new post to build his life on, a post which stood up against storms and hurricanes, to go in for the heart, the humanbeing love, which is like an engine to all life. It will activate itself as a heart and give a meaningful life.

Hjärtat (c:a 15/11-06)

 

Lars sprang med andan i halsen hack i häl följd av en rasande man. Hjärtat bultade hårt, pulsen var på 200 slag i minuten. Normalt var den på 60 slag i minuten. Blodet forsade fram i kroppen och hjärtat pumpade 25 liter blod i minuten. Om denne rasande man hann i kapp honom och stack kniven som han hade i handen i honom fanns det inte mycket hopp för honom med den hastighet som blodet hade. Normalt pumpades 6 liter blod genom kroppen.

 

I ett ögonblick kände han svedan. Sedan försvann han som i en dimma. Han hörde röster som skrek och sirener som tjöt. Han låg där hjälplös utan någon hjälpande hand. Var fanns blodet med dess skyddande verkan?

 

Han kände hjärtat bulta, hjärtat som var stort som en knuten näve som en hand. Men var fanns denna hand som betydde så mycket, som var motorn till allt liv, en hjälpande hand. Denna hand som försåg med livets nödtorft alla delar, precis som ett hjärta som pumpar syrerikt blod till alla kroppens delar. Den syntes borta och då var han hjälplös, utan mat, frusen, ingen som tog bort avfallet, nedsmutsad, utan någon chans till ett värdigt liv.

 

Aldrig förr hade han insett betydelsen av hjärtat och blodet och betydelsen av att höger och vänster halva av hjärtat samarbetar och drar ihop och slappnar av samtidigt. Det ojämna arbetet fick kroppen att må väldigt dåligt, så dåligt så faran till att kunna överleva var stor. Blodets möjlighet att transportera näringsämnen till cellerna och ta bort avfallet försämrades. Kroppen led brist på näring och kunde inte fungera, avfallet som inte transporterats bort samlades som slagghögar och orsakade sjukdomar.

 

Han såg tillbaka på sitt liv. Han mindes de många varningar, som han irriterats av, han fått, vägskyltar som visat ”Här är vägen, vandra på den”. De var skyltar som han ansett vara så värdelösa och irriterande för att de krävde offer, offer som han inte varit beredd att betala, då han inte insett värdet av den hjälpande handen. Han hade inte insett att den hjälpande handen var som hjärtat eller motorn i hela kroppen utan vilkens funktion ingenting annat heller fungerar.

 

Efter denna tillbakablick fick han åter förståndet. Han fick en ny påle att bygga sitt liv på, en påle som stod sig mot stormar och oväder, att satsa på hjärtat, den medmänskliga kärleken, som är som motorn till allt liv. Den aktiverar sig själv som hjärtat gör och ger ett meningsfullt liv.

 

 

 

 

 

The heart

 

Lars was running and gasping for breath, followed hard on the heels of a furious man. His heart was pounding and the pulse beated with 200 in the minute. The normal is 60.

The blood gushed in the body and the heart pumped 25 litres in a minute. If this furious man caught him up and stab with a knife which he had in his hand there weren´t much hope for him anymore with that rapid his blood had. Normally six litres blood was pumped through the body in a minute.

 

For a moment he felt the smarting pain. Then he disappeared as in a fog. He heard voices screaming and the sirens shrieking. He lay there helpless without a helping hand. Where was the blood with its protecting effects.

 

He felt his heart beating, the heart which was as big as a hand, like a clenched fist. But where was this hand which meant so much, which was the engine to all life, a helping hand. This hand which supplied with the bare necessities of life to all parts, as a heart which pumps oxygen blood to all parts of the body. It seemed away and then he is helpless, without food, frozen, nobody takes away the waste, dirtied, without any chances to worthy life.

 

He had never before understood the importance of the collaboration between the heart and the blood and the importance of that right and left halves of the heart collaborate and contract and relax at the same time.

 

This irregular work made that the body felt very bad, so bad that there was a danger not to survive. The possibilities of the blood to transport nutritive substance to the cells and take away the waste changed for the worse. The body had lack of nutritive substance and couldn´t function, the waste which wasn´t transported away was collected in slag heaps and caused illnesses.

He looked back at his life. He remembered all warnings which had irritated him, raod signs which had shown: ”Here is the way, follow it.” It was signs which he had found so worthless and irritating because they demanded a sacrifice, which he wasn´t willing to pay. He hadn´t understood the worth of the helping hand. He hadn´t understood that the helping hand was like the heart or an engine in the whole body were it not for them anything else wasn´t able to function.

 

After this retrospect he got back his undestanding. He got a new post to build his life on, a post which stood up against storms and hurricanes, to go in for the heart, the humanbeing love, which is like an engine to all life. It will activate itself as a heart and give a meaningful life.